Läger för Flickor och pojkar -03-04 i Gymnasium läger Umeå 20/4-21/5

Publicerat 20 september 2018 av Region Norr

Rapport förberedande tennisgymnasieläger i Umeå 20-22/4

 

Vid lägret närvarade nio spelare födda mellan åren 2002-2004. Dessa var; Axel Alvarsson (Umeå), Maria Fernanda Morales (Luleå), Anton Lejon (Piteå), Noah Grönberg (Umeå), Max Persson (Umeå), Axel Sundström (Piteå), Joel Söderström (Umeå), Sean Ariel Maphosa (Umeå) & Ida Johansson (Umeå). 

Utöver ovanstående spelare deltog några av spelarna från tennisgymnasiet i syfte att ge såväl tennis- som fyssparring. Dessa var; Esaias, BacklundAugust SandströmSamuel Lindqvist William Jarekäll.

Ledare vid lägret var; Nils EkeståhlJohnny Richtmann Lindahl

Lägrets verkliga huvudsyfte var att ge deltagarna en uppfattning om hur verksamheten på tennisgymnasiet i Umeå ser ut och fungerar och detta på såväl praktisk som teoretisk nivå. På så vis kan man tänka sig att deltagarna (särskilt de som var födda 2003-2004) tidigt får en djupare uppfattning och förståelse för verksamheten, vilket i sin tur underlättar framtida beslutsfattande och möjligheterna att komma bättre förberedda om ambitionen så småningom är att komma in på tennisgymnasiet. 

En central del av verksamheten på tennisgymnasiet handlar om att skapa en elitidrottsmiljö. Vår slogan är; ”Vi är varandras miljö, vi gör varandra bättre” och detta var ett budskap som också var centralt på lägret. Som en följd av detta stod utvecklingen av MENTALA färdigheter i fokus på lägret varpå det genomsyrade såväl arbetet på som utanför banan. Det mentala området är, när man kommer upp på högre nivå, enligt vår uppfattning ”SKILLNADEN SOM GÖR SKILLNADEN”. Problemet är dock att man inte kan vänta med att bygga det mentala, utan detta arbete skall helst ske i strukturerad form från relativt tidig ålder. Fokus i den tidiga fasen av detta arbete ligger på ett förstärkande av karaktärsdanande beteende, den pedagogiska approachen i träningssituationer är att man berömmer ansträngningen och inte resultatet. Spelaren är nämligen själv mycket medveten om att det är bra om hen slår en ”clean winner” (det ger en omedelbar positiv respons i sig själv) men om hen tar en maxlöpning hela vägen som ändå slutar med en tvåstuds så är det inte lika uppenbart, varpå ett positivt förstärkande ska ske så att det goda beteendet upprätthålls! Kan man bygga in detta i sin träningsmiljö får man per automatik ett bra och utvecklande träningsklimat. Det skulle här föra för långt att ingående beskriva de moment och övningar som gjordes på just det psykologiska området men sammantaget var ambitionen att vara så konkret och så praktisk som möjligt och knyta detta till tennis- eller fysmässiga situationer istället för att på ren teoretisk nivå föreläsa på området.

En spelare utryckte i slutet av lägret fin feedback som visar att helgen till stor del var lyckad ur detta perspektiv, hen sa; - det var roligt att komma till träningarna när alla var så seriösa.

Vår uppfattning, utifrån ett tränarperspektiv var att desto längre lägret pågick desto mer fick vi till en miljö där ” alla gjorde varandra bättre”. Höjdpunkten för oss utifrån ett ledarperspektiv kom på söndagen. Vi hade nämligen redan under fredagen och lördagen kört ganska hårt (framförallt mycket tennismängd) och från oss ledare fanns en erfarenhetsbaserad oro över hur kvalitén skulle bli på söndagen? På schemat för söndagen stod nämligen en väldigt tuff avslutning! Vi ville visa hur vi på tennisgymnasiet jobbar med fysträning i en grundträningsperiod (där vi befinner oss just nu). Alltså icke grenspecifik fysträning men återigen med syfte att stärka det mentala. Vårt tankesätt är nämligen att under grundträningsperioder gör vi ofta saker som kan upplevas som betydligt jobbigare än en tennisträning/tennismatch (bygger på idén om relativ smärta) och detta då i syfte att vi, när vi kliver in i matchperiod, inte har något att frukta, hur lång matchen än må vara, vi vet ju att det finns jobbigare saker…Detta ger alltså i sig ett starkt självförtroende (en av fyra viktiga psykologiska komponenter). 

Det som hände under söndagen var att i takt med att fysövningarna blev allt jobbigare så steg också ”peppen”. Helt spontant började spelarna tydligt och högljutt pusha fram varandra och genom detta skapa en känsla av att ”vi gör det här TILLSAMMANS för att bli bättre!!”. Som ledare var det då en ren förmån att kliva lite utanför den ordinarie rollen som peppande coach och själv delta i övningarna, med en underliggande implicit tanke om att visa att detta är fult möjligt att genomföra! 

Trötta med nöjda kunde vi sedan, efter en avslutande gemensam lunch, skiljas åt och från ledarhåll så hoppas vi framförallt att spelarna har lärt sig saker som de kan bygga vidare på i sina respektive hemmamiljöer. 

 

Med vänliga hälsningar 

Johnny Richtmann Lindahl & Nils Ekeståhl